Jag vägrar bli en av dom, jag vägrar gå den vägen, jag vägrar allt som är dom..

Jag vägrar- Det får aldrig bli jag, jag ska aldrig svika mina barn på det sättet. aldrig få dom att känna si så otrygga för att sedan växa upp och upprepa historien. Mina barn ska aldrig behöva känna smärtan, mina barn ska aldrig ens se mig full.

jag har fått nog, det finns en anledning till att jag blev som jag blev, en orsak. Orsaken kallas min mamma- alkoholism är ett släkt drag, en del av vår släkt. Det går i rekt nedgående steg.

Mormor

Mamma

jag?

Här tar det stopp. Jag väljer att lämna den här jävla hålan, jag ska bort från den här världen och all den smärta som drar mig ner.

Jag orkar inte mer, jag har fått nog, jag ska bort, så e de bara.

Jag har såå många drömmar, så många visioner om mitt liv och hur det kan bli... men som aldrig kan bli verklighet om jag stannar här.

Jag måste kämpa, slåss som fan för att ta mig härifrån, bort från den värld som så länge förstört mig. Jag hatar dom, samtidigt tycker jag så jävla synd om dom jag lämnar kvar... Jag flyr medans de tvingas stanna kvar.

En dag ska jag rädda henne från det här. visa henne attt världen inte behöver vara så grym som hon har fått lära sig hittils... det finns skönhet, det finns lycka- dock inte här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Why now, why at all, why me?!   Jobba, komma hem, försöka ignorera min fulla morsan, ta hand om syrran, städa, äta, sova ngr timmar... and then it goes on and on again... Jag vill ha mer, jag vill ha friheten jag drömt om så länge... en egen lägenhet...

Vi kallar oss fria, vi tror vi har "rättigheter", vi lever i en dröm. Sanningen är att du är hjärntvättad, programerad att passa i systemet som det ser ut i dag. Det finns vissa, som tur e... en liten skara människor som börjat ana att livet kanske ...

Hur accepterar du ett öde, där smärtan utan gränser för evigt skall härska? Jag accepterade det aldrig, det trycktes på mig. Detta outgrundliga hat utan slut, denna mörkrets börda att för evigt bära.   Once upon a time..  såg jag mörkret som ett fän...

Tiden går.... ännu. Den senaste veckan har varit lugn, oroväckande lugn. Jag är inte paranoid, tro mig... jag vill tro. Men sanningen står ännu fast- det är inte över.. inte än, inte ens i närheten.   Det gjorde ont, den smärta jag försökt skydda min...

... And we keep fighting. Livet blev inte lättare, inte bättre, inte mindre smärtsamt... men jag blev medveten. Mitt hjärta växte sig starkare, jag såg sanningen i vitögat och accepterade den. Istället för att kämpa emot, tog jag den med mig, slutade...