Det är över nu, ännu en gång står jag ensam. Ännu en gång ska jag börja om från början. En nystart, en ny tid, ett helt jävla nytt liv.

Och nu menar jag helt annorlunda. Allt det gammla har jag lämnat- för att aldrig mer återvända. Jag har sett och gjort all den skit man kan utsätta sig själv för, och jag orkar inte mer(!)

Ingen mer alkohol, droger, knulla runt, förstöra för mig själv, hjärntvätt, utnyttjande osv. Röker inte ens mer nu, inget snus, inget sånnt äckligt!

Och tro mig DET är Äckligt- de e äckligt att vakna upp på bussstationen, de e äckligt att lukta som en hel spritfabrik. Det är äckligt att veta att man har knullat sig igenom halva småland. MItt liv är sjukt, mitt beteende är sjukligt. Men jag vet om det och jag är äntligen redo att släppa taget om det- en gång för alla.

Jag är redo att äntligen ta reda på vem jag är. Känslan av att änligen vara fri- efter så många år av fångenskap- är obeskrivlig.

Från och med nu handlar mitt liv enbart om mig. Ja, jag tänker va sååå självisk och bara ta hand om mig själv nu ett tag. Jag har inget val, detta är mitt val och jag kommer klarar mig. Jag kommer klara mig bra.

Det är min tur nu- välkommen till verkligheten, välkommen till livet- som det ska va! :):):):):):):):):):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Why now, why at all, why me?!   Jobba, komma hem, försöka ignorera min fulla morsan, ta hand om syrran, städa, äta, sova ngr timmar... and then it goes on and on again... Jag vill ha mer, jag vill ha friheten jag drömt om så länge... en egen lägenhet...

Vi kallar oss fria, vi tror vi har "rättigheter", vi lever i en dröm. Sanningen är att du är hjärntvättad, programerad att passa i systemet som det ser ut i dag. Det finns vissa, som tur e... en liten skara människor som börjat ana att livet kanske ...

Hur accepterar du ett öde, där smärtan utan gränser för evigt skall härska? Jag accepterade det aldrig, det trycktes på mig. Detta outgrundliga hat utan slut, denna mörkrets börda att för evigt bära.   Once upon a time..  såg jag mörkret som ett fän...

Tiden går.... ännu. Den senaste veckan har varit lugn, oroväckande lugn. Jag är inte paranoid, tro mig... jag vill tro. Men sanningen står ännu fast- det är inte över.. inte än, inte ens i närheten.   Det gjorde ont, den smärta jag försökt skydda min...

... And we keep fighting. Livet blev inte lättare, inte bättre, inte mindre smärtsamt... men jag blev medveten. Mitt hjärta växte sig starkare, jag såg sanningen i vitögat och accepterade den. Istället för att kämpa emot, tog jag den med mig, slutade...